..men jag har som haft så mycket här och jag ha tyvärr inte varit mkt hos min kurator. De är ett tag sedan jag ha varit hos henne och jag känner att det inte är bra. Jag måste ringa henne och ta en tid, de känns inte bra. känns som jag ha så mkt o prata om och tiden rinner iväg. Men jag gör ingenting, gör allt annat utom det viktigaste. Jag måste ju ta tag i alla dessa saker. Jag måste ju prata med henne om allt det jag skrivit upp, inte bli de annars bättre!! Nå, så här ligger det till just nu. Men jag ha inte tänkt ha de så. Därför ska jag ringa henne nu på Måndag och jag ska inte glömma, ska sätta en påminnelse!! Och den här gången få hon inte vara sjuk just när jag tar tag i det och ringer henne. Så var det sista gången jag ringde henne.

Det är som att det är det jobbigaste som finns att ringa henne. Men egentligen är det inte det som är jobbigt, det är ju ingenting, bara en vanlig handling. Men det är det som jag ska prata om med henne som är så jobbigt, därför beter jag mig som att det är det värsta som finns att ringa henne även fast jag inte tycker alls att det är jobbigt att ringa henne.

Killen jag träffade på nätet har varit hit till mig och han e en sådan kille som jag aldrig träffat o  som jag trodde att jag aldrig skulle träffa. Hade jag sett honom på gatan hade jag inte ens lagt märke till honom. Men han e väldigt, väldigt fin och jag gillar faktiskt honom. Trodde aldrig jag skulle kunna bete mig så normalt tillsammans med en kille. Jag kan prata om allt med honom och jag kan vara mig själv, de är som att de e så de ska va och inte på annat sätt. Jag ska o hälsa på honom om en vecka, ska bli så bra och roligt att få träffa honom igen. Det är många mil emellan oss, men än så länge är det inget problem, men skulle de utvecklas så att det blir ett problem då tänker jag ge mig av till honom, de vet jag, för de är så de känns. Men jag känner att det är något som sätter stopp emellan oss, occh jag tror att det är mina känslor som jag vet att jag ha kvar till den här killen som jag inte ha kunnat prata med. Jag tänker ganska ofta ändå på honom, de är som jag inte kan glömma honom. Men jag ha bestämt att jag inte tänker träffa honom nu, för de blir bara så jobbigt när jag känner så för honom och inte ens kan prata med honom. Jag vet inte om jag gör fel val. Men det är ett sådant val jag ha gjort. Ser jag honom på krogen så vet jag inte vad jag ska göra, men tror jag kommer att smita undan.