Jag är rädd för mig själv!! Vad ha jag för tankar!! NEJ  dom tankarna få ju inte komma över mig!!! MEn dom tankarna kom över mig igår kväll. Jag tänkte igår när jag gått o lagt mig: "nu skiter jag i allt, jag tar o skriver åt någon av killarna som jag kan ha telsex med." Jag hade sådan ångest och rädslan att jag förlorat alla tryckte hårt i mitt bröst. Kunde inte känna o tänka på ngt annat. Tänkte ta o gö mig illa igen, ha sex med någon bara för att trycka undan rädslan o finna tröst för stunden, men den trösten gör mig illa för jag vill ju egentligen inte ha sex, utan kärlek. någon som bryr sig om mig. Hur kan jag ens tänka dom tankarna? Vill absolut inte göra så mot honom, min söta, gulliga K, aldrig!!! Men jag kan inte lita på mig själv, och de är inte undra på när jag få sådana tankar. Och jag hade kunnat vara kapabel till att göra så. Denna rädsla få inte styra mig. NEJ!!!!!!!!!! Jag är livrädd för mig själv, va jag kan göra!!! Hur jag kan förstöra för mig själv!!! Hur jag kan såra andra, göra illa andra!! Sådana som jag älskar och som jag håller av!!  De gör ont i mitt hjärta när jag tänker på d! Men som tur va, gjorde jag inte d!!! Tänkte NEJ jag ska inte göra det, jag ska försöka läsa och koncentrera mig på d, och de gick bra. Sedan mitt i allt så ringde K o allt kändes bra när jag fått prata med honom en stund. Sedan ha jag somnat.