Jag minns en gång när vi lekte kurragömma, jag o mina syskon o morfar. Morfar lekte mycket med oss barn. Men jag minns den gången att jag o morfar gömde oss bakom en buske och jag var livrädd att han skulle göra något där, men han gjorde inget. Han var som så oberäknelig, ibland sökte han som en galning efter tillfällen och ibland så brydde han inte alls, kanske de var vid sådana tillfällen då han ansåg de alldeles för riskabelt att bli upptäckt. Men för mig vart de då så att jag inte visste var jag hade honom, och det gav mig ett hopp att han kanske skulle sluta. Ett hopp som krossades!!För ju äldre jag blev, desto mer skedde de och desto mer krävde han.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Först sån ilska,sedan så ledsen,sedan ångest, sedan är det helt tomt..kan de vara gubben som påminner om min morfar som gräver fram gamla minnen. Flickan i mig är mycket rädd för honom, men jag är en kvinna nu och agerar därefter, så det är ju ingen ...

Vi har flyttat in på övre våningen i vårt nya hus. Det händer hela tiden en massa positiva saker i mitt liv och jag har det jättebra. MEN, ja ett stort men. Jag är nere, ingen livslust. Jag koncentrera mig väldigt mycket på det negativa i livet. Har ...

Jag vet inte.....min samtalsterapeut säger att jag alltid säger så när jag mår dåligt. Och det kan ju vara sant, de är ju så jag känner....JAG VET INTE, men jag mår dåligt, känns bara tomt i mig och jag känner mig så osäker just nu på vad jag ska tro...

Sitter framför datorn och hör på musik. Borde egentligen göra annat, har så mkt att göra. Nååå de blir som det blir. Jag mår bra nu för tiden, tar medicin varje dag och de behöver jag allra helst nu när jag e gravid. Graviditeten går så otroligt br...

Väntar barn med min pojkvän och allt känns så roligt och spännande, ser framemot att få barnet. Men samtidigt så är min kropp och mitt psyke så misshandlat att jag känner att jag inte orkar längre. Att kämpa emot varje dag. Ignorera ångesten som sätt...