Nu ha jag drömt igen den där drömmen. Den är så konstig, den gör mig upprymd, äcklad och rädd samtidigt. Den är väldigt hemsk.

Jag drömmer att jag har analsex med någon mitt bland alla människor mitt i stan. Jag blir tagen bakifrån i analen, jag står på alla fyra naken och alla människor går runt omkring, han står där bakom, men vet inte vem det är, bara någon. Men sedan så går han ifrån och pratar med människorna runt omkring, och ändå är kuken kvar i analen i mig och jag tycker det är skönt men ensamt. Efter ett tag ramlar den ut ur analen och då sitter kuken fast i mig och hänger som en stor lång svans från mig. Den är smutsig. Han säger åt mig, åsså ta du med dig svansen som vanligt. Jag försöker gömma kuken innanför tröjan och lägger den runt midjan. Kuken är  smutsig och äcklig, den sitter fast i mig och den är som en svans. Jag mår illa och letar efter mina byxor, ska gå hem och tvätta svansen som ha knullat min anal.

Den där drömmen äcklar mig, kan inte förstå varför jag drömmer den. Kanske är det så att det inte är så bra att jag har sex, har haft sex i helg med en kille jag inte känner, men som min bror känner. Sexet var bra, ångrar absolut inte och jag ville ha sex. Men jag vet inte. Hur blir sexet för mig. Jag vet inte hur det blir. Det kändes så bra, bra!! Men va gör man när annat gör så allt blir bara ett virr varr av rädsla o  ångest. Näää jag vet inte det känns så hopplöst det här. Ska jag vara tvungen att jobba med det här hela mitt liv!!! TYDLIGEN!! Bearbeta hela livet igenom! Det känns som , vad har jag för framtid??? INGEN!!!

 

Klara

3 juli 2009 00:15

Käraste syster!

Du skriver om samma bekymmer som jag har o skrev om sist oxå! Fattar inte hur de upplevelser som skrämt en mest samtidigt kan göra kroppen upphetsad. Gissa om jag ofta tror jag är galen då nya minnen dyker upp.
Ofta är jag osäker när jag börjar minnas... Är det nåt som hänt eller är det min egen sjuka fantasi? Därför har jag bestämt att ALDRIG bli mamma, jag litar inte på mig själv! Jag har aldrig fantiserat om sånt (bara om situationer där jag själv är offret precis som du) men vem vet när min hjärna havererar...?
Men liksom jag är också du på väg upp ur gropen! Så kämpa på, du är stark och du är värd att älskas för den du är! Glöm aldrig det!

http://sexungen.bloggagratis.se

 

uppikamp

5 juli 2009 17:27

Ja det är hemskt när det är så, men vet du det BLIR bättre med tiden!! Det har blivit mkt bättre för mig, och bättre kommer det att bli. Jag har också i många saker kännt att det här tänker jag aldrig berätta för någon, trott att jag tänker helgalet. Men sen nångång efter vägen ha man kommit på varför man tänker så, då förstår man att det inte är så tokigt tänkt, för då vet man orsaken.Så då har man berättat det för nån man litar på. Men det är så jobbigt när man inte vet orsaken för då tror man att man är tokig på allvar. Åsså sedan är jag många gånger orolig för att vara en pedofil (fast oron har minskat radikalt på sistone), men jag tror att oron för sådant här beror på att man inte känner tillräkligt sitt egna genuina jag och tror att man är ett hemskt odjur även fast man vet att det inte är så. Så jag säger dig, jag VET att du kommer vara en riktigt bra mamma den dagen du är redo för det.
Vill säga dig tusen miljoner tack för att du skriver kommentarer åt mig, jag känner för och med dig, det stärker mig så mycket!! Och jag vill stärka dig lika mycket!! För jag ser hurdan otroligt fin människa du är!!!!
Kram om du vill

http://uppikamp.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Först sån ilska,sedan så ledsen,sedan ångest, sedan är det helt tomt..kan de vara gubben som påminner om min morfar som gräver fram gamla minnen. Flickan i mig är mycket rädd för honom, men jag är en kvinna nu och agerar därefter, så det är ju ingen ...

Vi har flyttat in på övre våningen i vårt nya hus. Det händer hela tiden en massa positiva saker i mitt liv och jag har det jättebra. MEN, ja ett stort men. Jag är nere, ingen livslust. Jag koncentrera mig väldigt mycket på det negativa i livet. Har ...

Jag vet inte.....min samtalsterapeut säger att jag alltid säger så när jag mår dåligt. Och det kan ju vara sant, de är ju så jag känner....JAG VET INTE, men jag mår dåligt, känns bara tomt i mig och jag känner mig så osäker just nu på vad jag ska tro...

Sitter framför datorn och hör på musik. Borde egentligen göra annat, har så mkt att göra. Nååå de blir som det blir. Jag mår bra nu för tiden, tar medicin varje dag och de behöver jag allra helst nu när jag e gravid. Graviditeten går så otroligt br...

Väntar barn med min pojkvän och allt känns så roligt och spännande, ser framemot att få barnet. Men samtidigt så är min kropp och mitt psyke så misshandlat att jag känner att jag inte orkar längre. Att kämpa emot varje dag. Ignorera ångesten som sätt...